Två resolutioner (1950 antogs fyra resolutioner som berörde kriget nämligen resolution 82-85) antagna i FN ligger till grund för beslutet att sända ett sjukhus till Korea.
• Kort efter den Nordkoreanska invasionen beslutar Sverige, efter fråga från FN, att bekosta ett 200 sängar mobilt sjukhus lett av Röda Korset. Beslut enligt Maj:ts proposition 1950:250. Kostnader beräknades enligt nedan:
- Resor och transporter1 365 000 kr

-Löner med mera  961 000 kr 

-Försäkringar 702 000 kr
-Materiel och utrustning 3 000 000 kr
-Förplägnad, förläggning, drift 1 900 000 kr
-Diverse omkostnader och övrigt 72 000 kr
Summa kronor 8 000 000 kr (150 000 000 kr/2018)

Även ett reservanslag på 10 000 000 kr anvisades av riksstaten för verksamheten under budgetåret 1950/1951.
Första styrkan som reste till Korea bestod av 176 personer. Samlingsplats i Stockholm var på dåvarande regementet I 1 på Sörentorp i Solna. Till minne av vistelsen och den utbildning som genomfördes på regementet finns en minnessköld på en av kasernerna i området. Vägen till Korea gick från Sverige och Bromma flygplats i en DC 6 till New York i USA. Därefter flögs delegaterna till San Fransisco från Philadelphia i en C-69 Lockheed Constellation. Väl framme blev det omlastning och inkvartering på campföre avtransport till Japan. Det var ett ombyggt krigsfartyg (general Anderson) som inrymde hela den svenska kontingenten samt cirka 2000 amerikanska fallskärmsjägare( 187 Airborne). Efter cirka 12 dygn var de framme i Japan. Därefter blev det ytterligare en båttransport över till Korea och sjukhuset i Pusan. Vid detta tillfälle låg krigsfronten bara åtta respektive 4 mil från Pusan. Det återstod bara en liten del av den södra delen av Koreahalvön för sydkoreanerna. Genom en lyckad invasion sjövägen av general McArthur kom en vändpunkt i kriget och nordkoreanerna drevs tillbaka in i Nordkorea.
• Militär personal från Sverige fanns i styrkan och SO var kapten Robert Jetland (utseddden 30 augusti)
• 1 september började militär personal med hjälp av lokala arbetare att iordningställa en lokal skolbyggnad till en sjukhusduglig lokal. Platsen ligger cirka 10 km från Pusanhamn.
• 14 september anländer den första chefsläkaren, Carl-Erik Groth samt förbindelseofficeren Kurt Håkansson.
• 23 september anländer övrig personal till sjukhuset i Pusan. Totalt anlände 176 läkare, sjuksköterskor och annan personal.
• 24 september anländer amerikansk utrustning från Japan (cirka 20 talet 2,5 tonsnlastbilar samt mycken annan materiel. 

• 24 september anländer även de första patienterna bland dem cirka 70 FN-soldater med lättare skador.
• 5 oktober genomförs den första kirurgiska operationen och läkarna lät meddela att de nu var redo för ytterligare patienter.
• 25 september anländer ett 70 tal Nordkoreanska krigsfångar vilka alla var i mycket dåligt skick och med suppurationer och mask i de veckogamla såren.
• Genom detta kom sjukhuset att vårda båda sidor och även andra civila.
• Under sjukhusets första tre månader var antalet inneliggande i snitt 285 per dygn.
Totalt behandlades under denna tid 3 200 patienter, varav 50 procent amerikaner och3 6 procent nordkoreaner. De övriga tillhörde 14 olika nationer. Över 2 000 operationer utfördes, varav en tredjedel större sådana. Det noterades att kallus bildades hos nordkoreanerna redan efter en vecka och gav en stabilitet betydligt tidigare än vad som var vanligt hos oss. Sexton ovaccinerade nordkoreaner hade tetanus.
• Amerikanarna var rädda för de svenska sjuksköterskornas säkerhet att vårda de Nordkoreanska soldaterna men vården uppskattades mycket av de intagna och ett brev sändes bland annat från en Nordkoreansk soldat till Gustav V som tack för de insatser som gjordes i Pusan av den svenska personalen.
• Pusan blev en permanent sjukhusplats och inte den mobila enhet som först planerades för.
• Sjukhuset blev dubbelt så stort som planerat och inrättas för 400 bäddar.
• Vid denna tidpunkt var FN-trupperna mycket trängda och besatt endast en liten del av den sydkoreanska halvön nere i Pusan.
• 15 september gör General McArthur den landstigningsoperation som vänder kriget och Nordsidan tvingas tillbaka bakom 38 breddgraden.
• Svenskarna var underställda den amerikanska 8:e armén som fortfarande finns i Korea.
• Det svenska sjukhuset bedrev vård inte bara för soldater utan även för civila och andra behövande i området. Genom att verksamheten växte blev det mobila inslaget helt lämnat och antalet bäddar skulle därmed öka.
• Var då det Röda Kors sjukhus som fanns i Korea "neutralt enligt Genevekonventionen"? Genom att vara underställda FN-sidans 8:e armé men att man inte gjorde någon åtskillnad mellan de patienter som behandlades får nog betraktas
vara den skillnad som gjorde sjukhuset "neutralt".
• 24 februari 1951 går de första anställningskontrakten ut och bland dem som byts är chefsläkaren Groth som avlöses av Nils Tolagen.
• Under hela tiden kunde svåra fall evakueras till sjukhus i Japan eftersom FN sidan behärskade luftrummet.
• Mars 1951 tillkommer det danska sjukhusfartyget Jutlandica. Vid denna tidpunkt fanns det minst 1000 sängplatser men det rådde brist på patienter varför det var en stor överkapacitet i Pusan. För att kunna få patienter skulle det svenska sjukhuset behöva utrustas med bättre utrustning.
• Norrmännen tillförde ett kirurgiskt militärfältsjukhus (NORMASH).
• Indien hade ett ambulansteam på plats.

• Vid detta tillfälle började man fundera på att överlämna sjukhuset till koreanerna för att kunna öppna upp det helt för civil sjukvård.
• Beskrivning av området:
Tre portar för in och ut gångar (Sandström, Tisselius, Bergqvist)
Två huvudbyggnader (Folke Bernadotte, Prins Carl)
10 tälthyddor varav 6 manliga inkvarteringshyddor kvinnor bodde i Beck-Friis House officerare bodde i Wergeland House Folke Bernadotte övervåning 120 sängars vårdavdelning undervåning 20 sängar post-operativ för nyopererade svåra fallPrins Carl 130 sängar vårdavdelning Lindsjö Ward 250 sängar invärtes medicin, isolering samt kirurgisk avdelning.
• 1954 ombildades militärsjukhuset till svenska sjukhuset i Pusan, och upphörde med sin verksamhet 1957 efter att mer än 1000 svenskar tjänstgjort där sedan kriget.
• 1955 skedde en fullständig flytt av lokalerna till det tidigare amerikanska 21:st sjukhuset som från början hade varit en fiskerihögskola. Här låg sjukhuset fram till dess avveckling 1957.
• 1958 bildades skandinaviska undervisningssjukhuset (NMC) i Seoul där 90 olika befattningar vigdes åt skandinaver. Sjukhuset överfördes till koreanska staten 1968 efter att närmare 150 svenskar tjänstgjort där. Chefsläkare blev den första chefsläkaren i Pusan Carl-Erik Groth.
• Ännu idag finns det ett NMC med minnen från den tiden den svenska personalen befann sig på plats i Korea. Bostadshusen finns kvar och dessa inrymde även personal från NNSC innan inflyttning till Yongsan basen genomfördes.
• 1951 bildas Kamratförbundet svenska Koreaambulansen. För bildandet stod Professor Åke J Ek som tjänstgjort i Korea. Han var dess ledare fram till sin död 2011. Därefter upphörde svenska Koreaambulansen. Tanken före Ek:s bortgång var att Koreaambulansen skulle införlivas med ett nybildat Koreaveteranerna. Nu hann detta aldrig ske utan vi har nu startat upp projektet med ledamöter med koppling till sjukhuset i Pusan.
• 2018 deltar vi i Revisit Korea med en av våra medlemmar vars mor tillhörde den första omgången av sjuksystrar till sjukhuset i Pusan. Revisit Korea är en aktivitet som återkommer årligen och där cirka 600-800 veteraner deltar i olika omgångar under sommarmånaderna.
• Juni 2019 inviger vi, i samband med en statsceremoni med närvaro av den koreanska presidenten Moon och HKH Konung Carl XVI Gustaf ett nytt veteranmonument för alla Koreaveteraner vid Djurgårdsbrunnskanalen i anslutning till Villa Källhagen. Monumentet innehåller bland annat den minnesplatta som sattes upp på en kasern i Sörentorp där Röda Kors personalen missionsutbildade personalen till sjukhuset i Korea. Vi kommer därefter att årligen högtidlighålla minnet av insatsen vid det invigda monumentet.

• Förhoppningsvis kommer vi att kunna ställa ut och visa hur verksamhet och infrastrukturen såg ut i Pusan på det museum vi planerar. Det är akademikerhus som har tomma lokaler efter universitetets utflyttning från Polacksbacken. Det var gamla I 8 kasernområde.
• Riksförbundet KoreaVeteranerna organiserar sjukhusveteraner från Pusan, anhöriga från personal på fältsjukhuset, personal som tjänstgjort/tjänstgör på de två delegationerna NNRC och NNSC. Ett museum planeras med innehåll från alla de delar som varit respektive är i Korea. Röda Korssjukhuset i Pusan, NNRC, NNSC och MAC. Tanken är att det skall bli ett modernt museum med virtuell presentation utöver viss miljöpresentation.
• Vi sänder årligen medlemmar från Riksförbundet till Korea på inbjudan av den koreanska staten i de så kallade  ”revisit besöken” för koreaveteranerna.
• Samarbetet med den koreanska ambassaden pågår ständigt och vi har ett antal gemensamma aktiviteter årligen. I samband med högnivåbesök från Korea så genomför vi gemensamt ceremonier vid vårt veteranmonument.